Den kurdiske poeten Khalil Duhoki började skriva poesi på kurdiska i början av 1970-talet. Han skriver om den litterära utvecklingen i sin lokala ort som kallas Badinan i irakiska Kurdistans nordligare del. Där det finns en stor kurmanjitalande befolkning.

Författaren till antologin skriver i förordet om att det fram till 1970-talet saknades utgivningsverksamhet av bok- och tidskrifter på kurmanji i hemorten Badinan. Först efter 1970-talet observerades en litterär verksamhet i orten men endast på soranidialekten. Duhoki understyrker med stor sorg inte ens en enda roman har sett ljuset i Badinanområdet fram tills detta datum. Hindren inför den litterära utvecklingen för den kurmanjitalande befolkningen var enormt.

"Den första novellen på kurmanji i vår del av Badinanområdet gavs ut av Eli Neqsebendi först 1972. Därefter började en utveckling sättas igång sakta men säkert. Trots de många stora bristerna som upplevdes under de åren, har det med de senaste tidens täta och stora utgåvor blivit mycket bättre nuförtiden.

Handlingen i de flesta verk som kom ut i början av 1970-talen, är förlagd till kampen mot förtryck och förföljelse, om kritiken av förtryck och orättvisor och den orättfärdiga behandlingen av befolkningen. Krav för ett rättvist samhälle och jämlikhet", skriver författaren.

Denna bok innehåller ett urval av noveller endast från författarens hemort badinanområdet. Författaren har även transkriberat dessa noveller från arabisk ortografi till den latinska.

Boken fungerar som ett slags uppslagsverk och vänder sig till den initierade och specialintresserade läsaren. Språkligt håller den hög klass och läsningen är ofta underhållande.

Några nämnvärda kurmanjiskrivande författare från badinanområdet vars noveller återfinns i antologin är:

ENWER MEHEMED TAHIR, Så ser ut vårt liv idag (Evro jivanê me ye). XELÎL DUHOKÎ, Hemlighet (Nihênî). SERFERAZ ELÎ NEQ?EBENDÎ, Sju klasar druvor (Heft î?yên tirî). NIZAR MEHEMED SEÎD, Gatans söner (Kurê kolana). HESEN SILÊVANÎ, Sockervad (Balûlka ?ekirê). SALIMÊ CASIM, Mustash (Simbêl). MEHEMED SELÎM SIWARÎ, Det sura granatäpplet (Hinara Tir?). FAZIL UMER, Den oväntade gästen (Mêvanê ne wext). EGÎD ?EFÎQ, Fängelset (Zîndan). ÎSMAÎL MUSTEFA, Återvändning (Vegeryan). ÎSMET MEHEMED BEDEL, Attityd (Helwêst). XALID SALIH, Tårar och sång (Rondik û Stiran) HESEN ÎBRAHÎM EBDULLA, Hoppets port (Dergehê Hîviya). BABÊ ROJÊ, Klockan tolv (Demjimêr Dazde). ZEKÎ SILÊVANÎ, Hämnd (Tol).

Goran Candan, BTJ Lektör för kurdisk litteratur