6. Mordet på Çetin Güngör

Senhösten 1985 inträffar ett nytt mord mitt under en stor kurdisk fest i Medborgarhuset i Stockholm. Vi börjar med att se hur en veckotidning med stor upplaga berättar om dramat:

 

” Folksångarna applåderas av publiken. Då reser sig en mörkhårig man upp i en av de inre bänkraderna. Han lämnar sin flickvän och går mot foajén. Identitetskortet i den 28-årige mannens plånbok påstår att han heter Mikael Gölarp. Det är en falsk identitet han fått av den svenska säkerhetspolisen. Çetin Güngör är hans riktiga namn. Men han är mer känd inom extrema Kurdistans Arbetarparti (Partiya Karkarên Kurdistan, PKK) under sitt täcknamn - Semir... Öcalans kanske främste rival Semir ... Våren 1984 insåg Semir att Apo Öcalan vunnit maktkampen. Semir hoppade därför av från PKK och flydde till Sverige för att här söka asyl. Den 18 juli 1984 utfärdade PKK:s generalsekreterare Abdullah Öcalan en dödsdom mot Çetin Güngör, alias Semir, för förräderi. ' De som väljer uppgivenhetens och förräderiets väg och vill att vårt folk även i framtiden ska leva under blodigt, barbariskt förtryck har inte rätten att leva inför vårt parti ', förklarade Abdullah Öcalan i PKK:s tidning  ' Serxwebûn '  där dödsdomen kungjordes offentligt. Under de första månaderna i Sverige bodde Çetin Güngör hemma hos Enver Ata i Spånga. Enver Ata hade också suttit i PKK:s centralkommitté och kämpat mot inriktningen på terror. Han kom på falskt pass till Sverige redan i oktober 1982, men hoppade av från PKK våren 1984. Enver Ata upptäckte snart att han skuggades av flera PKK-aktivister. Tillsammans med Çetin Güngör flyttade Ata därför hem till sin kurdiska flickvän (..) utanför Uppsala. Den 20 juni avrättades Enver Ata på öppen gata i Uppsala. Inför hundratals åskådare skjuter mördaren, Zülküf Kilinc, ”förrädaren” Enver Ata i bakhuvudet, hjärtat, luftstrupen och ryggraden. 'Mörda en människa och du sår fruktan i tusentals hjärtan'. Det är den grundtanke Leo Trotskij 1 formulerade för den röda terrorismen. Och nu fruktar Çetin Güngör för sitt liv... Trots varningar från Säpo lämnar Çetin Güngör ... sitt gömställe i Linköping. De åker till Stockholm för att delta i familjefesten på Medborgarhuset. Det är första gången på femton månader som Semir visar sig på ett kurdiskt möte.  ̶  Det var ett mirakel att jag lyckades hitta Çetin Güngör, berättar mördaren Nuri Candemir i polisförhören. Jag hade inga medhjälpare här, jag känner ingen i Stockholm. Jag kom hit lördag morgon med tåg från Strasbourg. Pistolen gömde jag under stolen när jag passerade tullen... Candemir ljuger. Pistolen han använde spåras till en vapenstöld i Handen 1987. Han har bevisligen bott i Stockholm minst en natt före mordet men troligen flera veckor. Ingen kan dock hitta ett dokument som visar när Candemir anlänt. Han reste sannolikt in på ett svenskt flyktingpass som tillhör en kurd bosatt här... Keko 2 är täcknamnet för HI som regeringen beslöt utvisa efter mordet på Enver Ata...Keko gick fram och tillbaka i bänkraden där Çetin Güngör satt, hävdar flera vittnen. I mördaren Nuri Candemirs fickor hittade polisen också en dörrnyckel som spåras till HI:s lägenhet... Säkerhetspolisen gör husrannsakan. I lägenheten hittas fingeravtryck från Nuri Candemir, men också från PKK:s ledare i Sverige, advokat HY. Men det räcker inte, åtalet mot ”Keko” för medhjälp till mord läggs ned. Necati är täcknamnet för (..). Han bar ansvaret för skuggningen av Ata, dömdes till utvisning, men tilläts sedan stanna i vårt land av 'humanitära skäl'. Nuri Candemir ställdes ensam inför rätta den 3 december 1985. Han dömdes till livstids fängelse och utvisning ur landet. Men ändå kvarstår frågan - vem förrådde Semir?  ” (Lektyr 30/1986)

Flera nycklar var på drift. Berättelsen i Lektyr skiljer sig på inget sätt från säkerhetspolisens uppfattning om vad som låg bakom. Orsakssammanhangen är kanske inte så självklara som de kan tyckas. Ibland finns det naturliga förklaringar till det som ser misstänkt ut i polisens ögon. Thomas Kanger berättar hur det kom sig att mördaren hade nyckel till den 27-årige HI:s lägenhet:

 

” Mördaren NC sköt Çetin Güngör kallblodigt i huvudet. Efter mordet överfölls NC av rasande vänner till Güngör och räddade sig från en hotande lynchning genom att först kasta sig ut genom ett fönster och sedan genom att gripas av en anländande polispatrull. NC erkände senare mordet. Han uppgav att han tillhört en organisation med det förkortade namnet KUKNKB 3, som beslutat om  'avrättning av förrädaren Güngör '. NC dömdes till livstids fängelse för mordet. Också i detta fall misstänktes att mördaren haft medhjälpare som varit bosatta i Sverige. Bakom denna misstanke finns två konkreta uppgifter. Den ena var att mördaren i sin ficka haft nyckel till en lägenhet. Den lägenheten tillhörde en 27-årig kriminellt belastad kurd som av Säpo pekats ut som en länk mellan PKK och en för heroinlangning dömd 42-årig släkting... 27-åringen hade på grund av detta påstående dragits in i terroristutredningen och genom Säpos försorg blivit terroriststämplad. Den andra konkreta uppgiften var att mordvapnet ursprungligen härstammade från ett inbrott 1978 i Handen utanför Stockholm. Någon förklaring hur mördaren fått sitt ”svenska” vapen hittade aldrig polisen. Och existensen av nyckeln förklarade 27-åringen med att mängder av människor hade passerat in och ut ur hans lägenhet under oktober månad, eftersom en av hungerstrejkerna mot terroriststämplingen och kommunarresten hade ordnats i hans bostad i en Stockholmsförort. Flera nycklar, hävdade 27-åringen, var därför på drift... Så småningom lades förundersökningen mot 27-åringen ned. Även om 27-åringen personligen hade givit NC nyckeln, vilket han förnekade, kunde det inte styrkas att han kände till NC:s planer på att mörda Güngör. ” (Kanger, s 130 ff)

Livstids fängelse

Stockholms tingsrätt dömde Nuri Candemir till livstids fängelse den 26 februari 1986. (Dom Nr DB 151). Domen slår fast att Candemir har avlossat två pistolskott mot Güngör och att det handlar om ett planerat mord. I själva domen nämns ingenting om PKK eller om eventuella medhjälpare. Dessa frågor fanns däremot med under förundersökningen och kan studeras i olika bilagor till domen. Bilagorna är offentliga.

En protokollsbilaga har tidigare varit hemlig. Där anför åklagaren att det har fordrats en stödgrupp som ”tillhandahåller bostad, vapen, uppgift om lämplig tid och plats samt identifiering av det blivande offret”.

Åklagaren säger också att HI som utvisades av den svenska regeringen den 20 december 1984 på grund av sannolik terroristisk verksamhet har en ledande befattning inom PKK och att han har upplåtit sin lägenhet i Sollentuna åt Candemir. ”Lägenheten har varit nödvändig för uppdragets genomförande”. HI:s advokat anför att Candemir och HI inte känner varandra och att flera nycklar till lägenheten i Sollentuna har varit utlånade.

(Protokollsbilaga A) 

Polisen frågar mördaren om PKK

Det går också att läsa vad mördaren säger i polisförhören. Polisen ställer frågor och försöker ringa in hur Candemir tog sig till mordplatsen, hur han fått tag på vapnet och vem som har givit honom uppdraget.

 

”F:	Var det ett politiskt mord eller var det ett enmans...
C:	Det var ett politiskt.
F:	Och ... så vill jag ha reda på vilket parti som står bakom mordet.
C:	Det är inget parti, det finns inget parti. Det finns ett förbund i Kurdistan. Kurdistans Nationella Befrielsekamps skyddsförbund.
F:	Finns det någon förkortning på partiet?
C:	KUKNKB:
F:	Vi har pratat förut om PKK. Vad är det för organisation, är det dom här det?
C:	Nej. Det är inte det.
F:	Så det här mordet har ingenting att göra med PKK:s organisation?
C:	Nej.
F:	Vem har beslutat om mordet?
C:	Beslutet har tagits inom vårt förbund, det består av fem personer och jag hade plats som en utav dom.
F:	Vad heter personerna?
C:	Jag vet inte namnet på de andra personerna heller.
F:	Du sa att beslutet är taget i erat förbund.
C:	Beslutet tas i förbundet och sen får den som frivilligt vill ställa upp.
F:	Är det taget på högsta nivå det här beslutet?
C:	Vad finns det mer för högre nivå som kan ta ett beslut än förbundet själv.
F:	Om det delegeras på något ..
C:	Det är grund..
F:	Mindre grupper.
C:	Nej. Det är en särskild organisation för sig själva.
F:	Hur kommer det sig att du tog det här uppdraget?
C:	Anledningen till att jag tog på mig det här uppdraget, det måste jag då berätta med situationen och förhållanden som är i hemlandet, det har anknytning det det. Det kommer att ta lång tid att berätta om det.
F:	Har det här förbundet KUKNKB, har dom något samröre med kurderna i Kurdistan?
C:	Man kan ju se på namnet direkt att det är ett juste förbund. Att det här ska byggas upp inom dom och sen föras ut. Det har alltså med kurdiska befolkningen att göra.
F:	Kämpar dom hand i hand med PKK?
C:	Nej.
F:	Men på, alltså erat partiprogram, det måste ju ingå våld och terror, vad jag kan förstå.
C:	Vilket partis?
F:	Organisationens då, KUKNKB.
C:	Ja. Ta det en gång till?
F:	Ja, att inom erat program, inom organisationen där måste det finnas någonting som säger att vi ska bruka våld och terror och mord för ett visst syfte. Stämmer det?
C:	Det finns inget program, det är inget starkt parti som har någonting att ... det är ett förbund, så tar man inte upp någonting om något program. Programmet gäller ju inom partier. Eller program gäller ..... partier, kanske han menar med då protokoll och lagar och förordningar.
	...
F:	Offret, Çetin Güngör, vilken organisation tillhörde han?
C:	Han var själv, då måste man gå in i motståndskampen. Han var med i dom yngre kemalisternas organisation.
F:	Varför blev han offer.
C:	Den här yngre kemalistorganisationen, han var deras representant utomlands. Den som var i Turkiet, han var en gren till dem i utlandet.
F:	Vad kallas dom i utlandet? Är det PKK?
C:	Menar du han som dog?
F:	Ja.
C:	De finns inget namn på dem utomlands. Inget officiellt namn. Om det finns något sånt namn så vill jag också veta det
	...
F:	Det här förbundet har säkert kontaktmän i Sverige också?
C:	Vilken, vem, förbundet menar du? Om det här förbundet hade haft någon kontakt i Sverige då skulle jag inte behövt komma hit ens en gång. Då skulle det här förbundet om det självt hade befunnit sig här utföra det. Vad finns det då för anledning att jag ska komma hit? Det är bara så. Att någon ska komma till Sverige ända därifrån, det är ju ingen, finns ingen nödvändighet
	...
F:	Var Çetin Güngör en så kallad avhoppare?
C:	Det vet jag inte ... han hade samarbete med dom yngre kemalisterna i kemalistorganisationen.
	...
F:	Du har, vad jag kan förstå, så har du sovit över en natt i Stockholm.
C:	Nej, jag tillbringade en natt på tåget i Sverige.
F:	Du kom till Stockholm samma dag som du mördade Çetin Güngör.
C:	Då steg jag av i Stockholm.
F:	Var steg du av.
C:	På stationen.
F:	Hur hittade du till mötesplatsen?
C:	Som jag sa tidigare så visste jag i allmänhet att dom här mötesplatserna var här. Jag hade ju varit på en annan afton här, på Newrozaftonen.
F:	Jag frågar en gång till, hur hittade du till Medborgarhuset där mötet skulle hållas?
C:	För att hitta vägen dit så steg jag på, alla stationer som finns på tunnelbanenätet känns ju till. Det står på hållplatserna. Medborgarplatsen tog jag reda på var det låg ifrån dom här skyltarna och vilket tåg jag skulle ta dit. Så gick jag på den spårvagnen och åkte dit. ... Jag tror att jag åkte förbi ett par tre hållplatser och så åkte jag tillbaka.
	...
F:	Vilka var det som ordnade sammankomsten här?
C:	När jag kom in på mötesplatsen så var det helt klart vilka som hade anordnat den.
F:	Vilka var det?
C:	Att det var partiet som hade ordnat det. Jag gick ju in egentligen bara för att bese den.
F:	Ja, vilket parti hade ordnat den?
C:	Mitt egentliga uppdrag, det var ju att verkställa mitt uppdrag.
F:	Vilket parti hade ordnat den här aftonen?
C:	Partiet.
F:	Vilken organisation?
C:	En organisation med ett långt namn på kurdiska.
F:	Finns det någon förkortning?
C:	PPKK stod det förkortat som.
F:	Känner du till att det finns ett parti som kallas PKK i Sverige?
C:	PKK? Det vet jag inte. Jag visste inte om att det partiet heller fanns utan bara att det var en afton och att det var partiet som höll det.
	...
C:	Men om man bara tar det här brottet som att det har begåtts en vanligt mord, i den synpunkten så blir det ju bara ensidigt. Då får man inte med den andra sidan eller vad motivet är för att det här har begåtts. Om jag har rätt eller inte rätt och om jag är skyldig eller inte skyldig.
F:	... Nuri ska berätta om den politiska biten och han får tio minuter på sig ...
C:	... Det är en politik som inriktar sig på att försöka splittra upp det kurdiska folkets befrielsekamp.. Nu under de nya perioderna, moderna grunder, nuförtiden i Kurdistan så har den kurdiska befolkningen rest sig upp ... Kolonisterna har fört den här politiken även hemma i fängelserna ... dom här yngre kemalisternas ombud, dom som har organiserats i fängelserna hemma och sedan flyttats ut i Europa och dom har försökt hindra den här befolkningens befrielsekamp genom detta...”
	(Förhör med Nuri Candemir 14 november 1985)

F = förhörsledare, T = tolken, C = Candemir, L = Advokaten

Det finns flera tänkbara förklaringar till mordet till mordet på Medborgarplatsen.

̶  En förklaring är att det handlar om en liten informell grupp, som har bestämt sig hämnas på överlöpare. Deras måltavlor är före detta politiska fångar som har kapitulerat och bytt sida. Detta är vad Candemir säger i förhören.

̶  En annan förklaring är att den turkiska underrättelsetjänsten skickar ut agenter som sprider mord och skräck i den kurdiska exilmiljön. Sådana förklaringar dyker alltid upp efter ett politiskt mord, men det finns inga konkreta fakta som binder turkiska MIT till detta mord. ⁴

̶  En tredje förklaring är att det är PKK som avlivar sina avhoppare. Antagandet har aldrig kunnat ledas i bevis, men är det mest etablerade.

Näss: Offret var Säpos viktigaste källa

Vi ska nu följa ett samtal mellan en Säpochef och en Palmeåklagare, som visar vad man tror inom polis- och åklagarkretsar.

 

” Riberdahl:...Sedan dömdes (Nuri) Candemir den 26 februari till livstids fängelse för mordet på Çetin Güngör. Candemir uppgav vid förhör att han hade kommit hit för att mörda Çetin Güngör. Han hade aldrig varit här tidigare. Han sade att han fått sitt uppdrag av det kurdiska folket, och att han inte hade kontakt med någon i Sverige. De uppgifterna bedömdes av både polis och åklagare som osannolika, alltså att han skulle ha tagit tåget från Paris, klivit av vid Centralen, gått direkt till Medborgarhuset, hittat Çetin Güngör bland alla människorna i Medborgarhuset, där det pågick en fest för kurder i två dagar, och skjutit honom ... Vad gäller mordet i Uppsala var bevisningen svagare ... Kilinc lämnade nästan identiskt samma uppgifter som [Nuri] Candemir om varför han var här, och vem som hade skickat honom. Också där fanns det anledning att tro att han inte bara tagit tåget till Stockholm, pendeltåget till Märsta, sedan tåget till Uppsala, gått till Stora Torget och skjutit honom. Det fanns kontakter på annat håll ... Detta var i stort sett bevisläget. Men när det gällde Uppsalamordet gjorde vi den bedömningen att det inte fanns tillräcklig bevisning för att komma vidare med det mordet. Näss: Som Solveig Riberdahl har sagt finns det anknytningar mellan de personer som varit inblandade i morden i Uppsala och på Medborgarplatsen. ...Det finns en omständighet i samband med mordet Enver Ata i Uppsala, som jag nu kan tala om, men som vi länge hållit hemlig ... Det visade sig att den person som sköts den 2 november 1985, Çetin Güngör, hade varit med om att bilda det här partiet. Han hade förmågan att attrahera människor, och han var politiskt så väl framförd att han hade kommit i konflikt med Abdullah Öcalan, ledaren för PKK. Det hade resulterat i att han sedemera stötts ut från partiet. Han hade sökt sig till Europa. Han hade plockats tillbaka och satts i husarrest men hade lyckats ta sig därifrån. Man hade då beslutat att ta honom av daga. Han berättade för oss om hur partiet fungerade, hur det var uppbyggt, hur planeringen gick till och vad partiet gör vid genomförandet av attentat. Alla vi som träffade på honom från sommaren 1984 tog hans ord på allvar. Vi gömde undan honom. Vi hade honom placerad på ställen där vi inte räknade med att någon kunde hitta honom. Han förklarade nämligen att han skulle avrättas. Det sade han innan han blev avrättad. Det gör att hans uppgifter hade en oerhörd tyngd för oss. Vi ser allvarligt på de tecken i skyn som PKK ger. Han visade på att det i februari 1984 publicerades artiklar i en av deras tidningar, Serxwebûn där han pekades ut som en förrädare. Han sade att detta var en signal till PKK:s anhängare att han skulle avrättas. Det var ingen tvekan om den saken - han var alltså dödsdömd, och man tillkännagav dödsdomen genom att publicera hans namn. Man skrev att han var kemalist, dvs hade anslutit sig till den turkiska regimen... Vi är inte specialister på mordutredningar inom säkerhetsavdelningen, men dessförinnan hade vi hållit ett antal förhör och skaffat fram en rätt bra kartläggning av mördaren ... Kilinc. Som Solveig Riberdahl sade var det inte helt uteslutet att han hade hjälp vid det här tillfället. Det går inte att genomföra ett mord på det sätt som han sade. Det fanns saker som tydde på att han hade assistans. Men överallt möttes vi av en och samma uppgift: ”Det vågar jag aldrig berätta inför domstol för då blir jag också skjuten”. Det föredrogs för Bertil Carrick, som var länsåklagare i Uppsala län. Han bedömde att om han inte fick tillgång till det här vittnet, kunde han inte driva en mordprocess. Å andra sidan gick organisationen stick i stäv med de övriga kurderna, som inte har förorsakat oss några bekymmer. Den hade varit inblandad i långtgående konspirationer genom våld och hot och tvång i politiskt syfte. Det var det som gjorde att vi begärde att regeringen skulle utvisa dem. Det blev uppmärksammat hösten 1984. Resultatet blev att av de tolv vi begärde utvisade regeringen nio. ” (Edenmankomissionens förhör 1988-02-15 med ...P G Näss ... och Solveig Riberdahl)

Ett dråpslag

För de terroristklassade kurderna blir efterspelet till mordet 1985 en upprepning av vad som hände efter mordet 1984. Misstänkta medhjälpare grips och släpps. Säkerhetspolisen släpper emellertid inte sina misstankar och ett år senare kommer de att gripas och släppas igen för samma brott.

 

” För PKK:s sympatisörer i Sverige och för de med kommunarrest belagda kurderna blir mordet ett dråpslag mot försöken att bli av med terroriststämplingen. All den opinion de lyckats uppamma för sin sak försvann. Trots de negativa följderna för dessa människor hävdar Säpo återigen - utan att styrka sitt påstående - att mordet planlagts av PKK med hjälp av PKK:s svenska ledare. Det är denna misstanke som Hans Holmér återuppväckte i Palmeutredningen. När 'PKK' växer i Hans Holmérs huvudspår under sommaren 1986, gör han de tre 'ledarna för PKK i Sverige' ... ansvariga för planläggningen av mordet på Olof Palme. Mordet på Çetin Güngör blir den omväg Holmér tar för att komma åt de tre utpekade kurderna. ” (Kanger, s. 130 ff)

Säpo räknar med nytt attentat

Mordet på Çetin Güngör sköljer alltså bort det mesta av de sympatier som de terroristklassade kurderna lyckats vinna under Ahmet Ulusoys hungerstrejk. Däremot stiger åter säkerhetspolisens intresse för PKK. Säpomannen Jan-Henrik Barrling berättar hur mordet ledde till en andra våg i deras PKK-bevakning:

 

” Jag kom tillbaka till roteln i januari 1985. Då var intresset för PKK minimalt. Man ville lägga om resurserna och bevaka andra organisationer och andra saker. Jag och någon till fortsatte så gott vi kunde att se vad som hände med den grupp PKK-are som hade varit intressanta sedan tidigare. I slutet på maj kommer advokaten [HY] till Sverige. Han har då varit tveksam under lång tid ...̶  ... men beslutar sig för att komma till Sverige. Han tas i förvar, får stanna en vecka, tio dagar, och släpps sedan med reseförbud. Vi för då en diskussion på avdelningen, bl.a. med P G Näss, som trots information ... som klart översteg vad det fanns för de flesta av de nio utvisade - tog beslutet att [inte inleda en process] ... Dels var det inte politiskt gångbart att ta ett nytt terroristförfarande, dels menade han att resurserna på säkerhetsavdelningen under sommaren var sådana att det skulle bli allt för ansträngande att ta ett nytt sådant förfarande. Med det beslutet i bakfickan blev motivationen ganska dålig. Vi insåg att [vi måste] sluta med den här typen av bevakning, vilket också sammanföll med att jag skulle ut på spaning och... semester... När den utbildningen är klar efter två månader förs vi ut på fältet för att börja spana på [HY] som varit... under kontinuerlig bevakning sedan han släpptes i början av juni. Efter bara några dagar sköts Çetin Güngör ... på Medborgarplatsen. Det ledde till febril aktivitet på terroristroteln... Vi fick höra att man på telefonkontrollen uppfattat att PKK skulle ha ”bröllop”. Och uppfattningen bland bearbetarna var att detta innebar att ett nytt attentat skulle förövas i Sverige av PKK. Dock visste man inte vem som skulle attackeras. ” (JK-förhör 1988-08-16 med Jan Barrling, Palmerapporten, s. 66 ff)

*

Efter mordet på Medborgarplatsen tystnar många av de röster som uttalat sin sympati för de terroristutpekade kurderna. Efter mordet på Olof Palme några månader senare blir den tystnaden än mer isande.

fotnoter

^[1]  Leo Trotskij, rysk revolutionsledare, samtida med Lenin och Stalins främste antagonist. Något speciellt samband mellan Trotskijs och Öcalans idéer finns inte. Det korta citatet är inlagt för att väcka associationer. De eventuella läsare som gått över från Gnistan till Lektyr förstår också signalen: befatta er inte med PKK, för de är kättare och förtjänar ingen solidaritet.
För exempel på nutida trotskism och synen på PKK se citat ur Internationalen kap, 5

^[2]  Vokativform av det kurdiska tilltalsordet kak, (broder)

^[3]  K.U.K.-rörelsen som splittrats i flera grenar har uppstått ur en turkisk avläggare till det irakiska KDP. Tiden före militärkuppen 1980 i Turkiet dog flera hundra människor i samband med eldstrider mellan K.U.K. och PKK.

^[4]  Kurdiska riksförbundet som aldrig tvekat att ta avstånd från PKK:s våldsmetoder antyder en sådan möjlighet:

"Kurdiska riksförbundet hävdar också med referens till uppgifter i turkiska tidningar att den turkiska regeringen skickat grupper med attentatsmän till Europa med uppgift att likvidera kurder."
(Dagens Nyheter 8 november 1985)