PRESSMEDDELANDE
Boken MORD PÅ ORIENTEXPRESSEN av AGATHA CHRISTIE fick inte komma in i Turkiet!
Vi vill gärna uppmärksamma denna händelse i svensk media. Från den kurdiska bokhandeln SARA Distribution som är verksam med distribution av kurdisk litteratur till världens främsta bibliotek och lärosäten sedan 20 år i Vasastan i centrala Stockholm, skickades ett paket böcker till en välkänd författare i Turkiet, men paketet skickades tillbaka. Vi översänder den från turkiska texten översatta berättelsen: ‘Ett bokpakets äventyr’ som är skriven av författaren och forskaren Dr Ismail Besikci i Turkiet.
Stockholm 30 maj 2008
Med vänliga hälsningar
/Goran Candan
SARA
Distribution
www.saradistribution.com
Dalagatan 42
113 24 Stockholm
info@saradistribution.com
070-791 36 06
Ett bokpakets Äventyr
Av Dr Ismail Besikci
Goran och Karin lever i Sverige. De sysslar med arkivering av kurdisk litteratur. De är i färd med att bilda ett kurdiskt bibliotek. Den kurdiska bokhandeln och bokförlaget SARA bildades år 1987 och har sedan dess verkat för spridning av kurdisk litteratur i världen.
I och med Goran är intresserad av böcker och biblioteksarbete, var det naturligt att vi träffades. Vi håller kontakten via Internet. I ett e-postbrev skrev Goran till mig angående att skicka några turkiska böcker som han hade extra exemplar av till mig. “De flesta av dem är utgivna i Turkiet. Om du önskar så vill jag gärna skicka dem till dig.” Goran känner väl till att jag sysslar med böcker och arkivering av litteratur. Jag visste redan att det var svårt att skicka böcker till Turkiet från utlandet. Därför svarade jag att “det kan bli besvärligt för er.” Men Goran tyckte att det inte är något besvär för honom. Goran gjorde ett paket av dessa böcker och skickade först en lista av böckerna. En del av böckerna på listan är:
Bekir Özgen, Tanke, Frihet och Laisism; Julius Fowles, Inför galgen; Abdülkadir Budak, Hans namnteckning är en ros; Hifzi Topuz, Gästerna ger sig iväg; Ayhan Aktar, Kapitalism, låg utveckling och manifakturindustrin i Turkiet; Iskender Özturanli, Fred och Frihet; Agathe Cristie, Mord på Orintexpressen; Korkut Boratav, Kontra teorier om ekonomi och politik; Arif Bas, Mina meomoarer under åren vid byinstitutet; Hraçya Koçar, Längtan; Erhan Bener, Byråkraterna I; Vedat Günyol, Om skogen lyser; Ruhi Su’ya Saygi/ Respekt för Ruhi Su; Çaglar Keyder, Turkiet i världsekonomin (1923-1928); Refik Durbas, Avstånd; Cemil Meriç, På världens tröskel; Dogu Perinçek, Från Stalin till Gorbatjov; Aziz Nesin, Vi kommer aldrig att utvecklas; Muammer Yasar, Paschornas politik
Det var circa 80 liknande titlar. Bland dessa böcker, kunde man även hitta Naci Kutlay, Kurder och Ittihat-Terakki, Hasan Yildiz, Kurderna från klan till nationsbildning, Den kurdiska vänstern diskuterar; Ekrem Cemil Pasa, Mitt liv i korthet, Medeni Ferho, Mina år i fängelse; Selahattin Çelik Att bära berget Ararat på sina axlar, Edip Polat, Reflektioner från landet utan stat. I listan kan man även hitta en bok av undertecknad [Ismail Besikci] som är översatt till tyska. Det finns ytterligare två tyska titlar. I listan finns också några kurdiska böcker. Goran hade uppgivit denna lista i ett e-post meddelande från 19 januari 2008. Goran ville att jag uppgav en adress ditt paketet skulle skickas. Jag gav adressen till ett bokförlag som tillhör en av mina vänner.
Senare skickade Goran ytterligare ett e-post där han meddelar att paketet har lämnats till posten den 8 februari 2008. Goran skriver i detta meddelande att han “kommer att skicka flera paket efter att detta paket kommit fram.”
Jag finner det viktigt och vill därför berätta omständigheterna kring denna bokförsändelse.
1- Jag fick en avi från postens “avdelning för förtullade varor”. I denna avi framgick att det hade kommit ett kolli från Sverige. Den vägde 14,5 kilo. Jag uppmanades att hämta paketet så snart som möjligt.
2- Tullhuset för förtullade varor ligger i orten Yenimahalle, på Esref Bitlis gatan. Jag begav mig dit den 22 februari. Paketet öppnades inför mig. Tjänstemännen sade till mig att “böckerna skall till rikspolismyndigheten för kontroll.” Lämna ert telefonnummer så kan vi kontakta dig senare. Jag lämnade mitt telefonnummer och gick. Jag skickade direkt e-post till Goran och berättade i korthet vad som hade hänt denna dag och bad honom att inte skicka flera försändelser. Jag förklarade för Goran att det är mycket tröttsamt att följa upp bokförsändelserna hos myndigheten.
3- Efter två veckor, ringde postens “avdelning för förtullade varor” till mig. Man sade till mig att kontrollen har utförts. Jag begav mig dit en gång till. Tjänstemännen sade “i och med att två av böckerna ingår i listan för förbjudna böcker så är de beslagtagna av polismyndigheten. Visa upp faktura, betala tullavgift och ta resten av böckerna med dig.”
Jag sade att böckerna är gåvor till mig, därför kan jag inte visa upp någon faktura. De kontrade med att säga “du har beställt dessa varor till din firma från en annan i Sverige. Det måste finnas en faktura. Om ni inte har en faktura med er, kräv då en sådan.” Jag berättade att jag inte har några firmor och att jag uppgivit adressen till min väns bokförlag dit jag ville ha böckerna levererade. Men det hjälpte inte. De fortsatte med att säga “Visa upp fakturan, betala tullavgiften och ta resten av böckerna.”
4- Jag sade att jag inte kan visa upp en faktura och inte heller kräva en faktura från Sverige. “Skicka då böckerna tillbaka till Sverige” sade jag.
5- De svarade med att “de inte kan skicka böckerna tillbaka eftersom det saknas två böcker. Därför att dessa två böcker ligger kvar hos polismyndigheten. Vi kan inte kräva tillbaka dessa saknade titlar.” Detta bemötande gjorde mig mycket besviken och ledsen. Hos myndigheterna uppehölls jag i 1,5 timma. De rådfrågade sina arbetsledare, och flera andra överordnade. Till slut sade jag att “jag är väl medveten om att två av böckerna är hos polismyndigheten för kontroll. Jag kan gå med på att paketet skickas tillbaka utan dessa två titlar.” Med hänvisning av tjänstemän på plats, skrev jag på baksidan av ett tullhandlingspapper följande rader: “efter kontroll har två av boktitlarna beslagtagits av polismyndigheten med anledning av att de betraktas som olagliga.” och skrev under med min namnteckning. Efteråt skulle paketet skickas tillbaka till Goran. Efter detta gick jag därifrån och meddelade Goran vad som hade hänt.
6- Jag fick ett e-postmeddelande av Goran den 14 april 2008. Goran berättade att kollit hade anlänt till Sverige och han hade hämtat ut den från posten. Ett bokpaket hade rest fram och tillbaka mellan Sverige och Turkiet under nästan 2 månader.
Det vore inget annat än naturligt att ge mig denna kolli. Det skulle inte vara tjänstefel på något sätt att ge mig mitt paket utan att kräva faktura och tullavgift. Därför att dessa böcker var en gåva till mig. De var avsedda för mitt privata bibliotek. Det är inte rätt att kräva faktura för gåvor. Att en sådan mycket normal procedur inte följdes gör mig mycket ledsen. För Turkiet är detta utan tvivel ett mycket stort minus. Myndigheten gav mig inte ens mitt bokpaket. Men om man hade mutat sig fram i sådana situationer kunde allting lösa sig. Hos myndigheter i dagens Turkiet kan man till och med genom mutor fixa olagliga ärenden.
Turkiet är inte en demokratisk stat. Trots det vill Turkiet gärna vara med i ett europeiskt samhälle där de demokratiska rättsprinciperna råder. Turkiet förbereder vissa så kallade demokratiska paketlösningar för att Europa kräver det. I och med Turkiets strävan i denna fråga som inte är en seriös önskan, då Turkiet saknar en demokratisk kultur, kommer detta med politiska paketlösningar aldrig göra Turkiet demokratiskt i en egentlig mening. En verklig demokratisering kräver att såväl att i regering som i alla statliga organ likväl i samhället i stort, en grundlig demokratisk kulturförändring. Utvecklingen i Turkiet är långtifrån detta. Den viktigaste orsaken till hindren av landets demokratisering är att det inte finns en sund demokratisk attityd gentemot den kurdiska frågan. Koalisionen av militären, universitetet och rättsväsendet som har sista ordet och i första hand styr Turkiet, har ingen demokratisk attityd gentemot den kurdiska frågan.
Denna koalition förespråkar en lösning av kurdiska frågan i första hand med våld, genom att utplåna och förinta. I detta avseende bör vi påpeka de europeiska staternas tvetydiga politik. När EU och den Europeiska Kommisionen påstår sig “bekämpa terrorismen” men å andra sidan ger ett gränslöst stöd till statsterrorism, så ser man mellan fingrarna på förtrycket gentemot kurderna. Det är naturligt att kurder som folk kräver sina rättigheter. I ett land där man undertrycker kraven för mänskliga rättigheter, kan man inte prata om att demokrati existerar. (översättn. G.Candan)
* * *
Vem är ISMAIL BESIKCI
Ismail Besikci är född i 1939 i staden Corum vid svarta havets södra kust. År 1962 spenderade han 2 år av sitt liv i den kurdiska delen av Anatolien som turkisk soldat när han gjorde militärtjänst. Han blev intresserad av kurderna och studerade sociologi vid den kurdiska staden Erzeroms Universitet. Besikci blev klar med sin utbildning och han skrev sin doktorsavhandling i 1967. Hans teser handlade om regionens (Kurdistans) socialpolitiska frågor: De sociala förändringarna hos de kurdiska stammarna i Östra Anatolien publicerades i bokform i 1968. Senare i 1969 publicerades hans andra bok: Förändringar i Öst – Strukturella frågor hos den kurdiska nomadstammen Alikan. Dessa böcker kostade honom hans jobb på universitet och dessutom närmare 14-års fängelse.
Senast var han åtalad och fängslad i 1993 för en av sina tidigare böcker som han hade skrivit i 1977: Den vetenskapliga metoden 1– Implementationen i Turkiet: tvångsförflytning och assimileringen av kurder.
Besikci har dömts till i över 200 års fängelsestraff och motsvarande miljoner svenska kronors böter för sina böcker.
Besikci har bevakats av Amnesti International och den internationella författarklubben PEN noggrant. Tack vare dessa intarnationella organisationer har han slutligen blivit frisläppt från turkiskt fängelse efter att ha tillbringat närmare 20 år av sitt liv i fängelse.
Besikci har inte gett upp. Senast har han i en av sina artiklar i tidskriften Serbesti (frihet), gett sin syn på anledningen till Kurdistans fördelning och förtrycket av dess nation kurderna.
En lista över en del av Dr Ismail Besikcis böcker:
o Dogu Mitinglerinin Analizi 1967 (Analysen av Demonstrationerna i Öst)
o Dogu Anadolu da Göçebe Kürt Asiretlerinde Toplumsal Degisime 1968 (De sociala förändringarna hos de kurdiska stammarna i Östra Anatolien)
o Doguda Degisim ve Yapisal Sorunlar 1969 (Förändringar i Öst och de Strukturella Frågorna)
o Dogu Anadolu nun Düzeni, Sosyo-Ekonomik ve Etnik Temeller1969 (Ordningen i Östra Anatolien, De socialekonomiska och etniska grunderna)
o Bilim Yöntemi, Türkiye'deki Uygulama 1 Kürtlerin Mecburi Iskani 1977 (Den vetenskapliga metoden – Implementationen i Turkiet 1: tvångsförflytning och assimileringen av kurderna)
o Bilim Yöntemi, Türkiye'deki Uygulama 2 Türk Tarih Tezi, Günes Dil Teorisi ve Kürt Sorunu, 1978 (Den vetenskapliga metoden - Implementationen i Turkiet 2 – Den turkiska historietesen, Solspråksteorin och den kurdiska frågan)
o Bilim Yöntemi, Türkiye de ki Uygulama 3 cumhuriyet Halk Firkasinin tüzügü ve Kürt Sorunu 1978 (Den vetenskapliga metoden - Implementationen i Turkiet 3– Stadgarna av det republikanska folkpartiet och den kurdiska frågan)
o Devletlerarasi Sömürge Kürdistan 1990 (Kurdisan - en internationell koloni)
o Bilim, Resmi Ideoloji, Devlet, Demokrasi ve Kürt Sorunu 1990 (Vetenskap, den oficiella ideologin, stat, demokrati och den kurdiska frågan)
o Bir Aydin Bir Örgüt ve Kürt Sorunu 1990 (En intellektuell, en organisation och den kurdiska frågan)
o Tunceli Kanunu ve Dersîm Jenosidi 1990 (Lagen om Tunceli och folkmordet i Dersim)
o Savunmalar 1991 (försvarstal i rättegångar)
* * *
LISTAN
AV DE BÖCKER SOM Jag SKICKADE TILL FÖRFATTAREN Dr ISMAIL BESIKCI
I TURKIET
Seckin, Özgen/ Onyil
Özgen, Bekir/ Düsünce özgürlük ve laiklik
Fowles,
John/ Abonez kule
Fucik, Julius/ Daragaci önünde
Cer, Meral/ Karam
Ünal, Haydar/ Sigmadim
Inan, Ali/ Acilar cinar agaci
Budak, Abdülkadir/ Imzasi gül
Kocar, Hracya/ Özlem
Anar/ Ak liman
Yasar, Muammer/ Pasalar politikasi
Soyal, Kemal Yakup/ Yurdumu düsünüyorum
Topuz, Hifzi/ Konuklar geciyor
Gürpinar, Melisa/ Geceyarisi notlar
Nöstlinger, Christine/ Ilse evden kacti
Aktar, Ayhan/ Kapitalizm, az gelismislik ve Türkiyede kücük sanayi
Aksakal, Pertew/ Bir yerel yönetim deneyi
Etinger, Y & Melikyan, O/ Ittifaksizlar dünyasi
Eldeniz, Ali/ Bugünden gelecege Dünya ve Türkiye
Öncü, Ozan/ Beni avuclarinizin icine alin
Gürsoy, Bedri/ Rubailer
Nöstlinger, Christine/ Kim takar salatalik krali'ni
Cevahir, Hüseyin/ Cevahir'den Kalan
Özyurt, Hamdi/ Rakkasan agustosu
Sen, Sedat/ Isci sinifi eylemleri ve devrimimiz
Harastzi, Miklos/ Macaristan'da isci olmak
Özturanli, M. Iskender/ baris ve özgürlük
Scheurmann, Eric/ Gögü delen adam
Christie, Agatha/ Dogu expresinde cinayet
Kizilarslan, Ahmet/ beyin esittir civi, civi esittir söz, o da sonsuzda göz
Akar, Atillqa/ Horzum labirenti
Yigiter, Opr. Dr Besim/ Cagimizin hastaligi kalp
Göz, Metin/ Sim ve Delta
Erdinc, Fahri & Ince, Özdemir/ Genc Bulgar Siiri (Antoloji)
Milletler Cemiyeti Belgelerinden/ Musul Kerkük Sorunu ve Kürdistan'in paylasimi
Eroglu, Sedat/ Oyunlar hayaller
Güzel, Idris/ Hücremde agustos sicagi ve eylül sabahi
Ince, Kaan/ Gizdüsüm
Durbas, Refik/ Menzil
Dogan, Abdullah/ Gazeteci sorumlulugu
Süreya, Cemal/ Aydinlik Yazilari Pacal
Suruc, Berfi/ Komün yürek
Bas, Arif/ Köy enstitüsü yillarimla anilarim
Boratav, Korkut/ Iktisat ve siyaset üzerine aykiri yazilar
Bener, Erhan/ Bürokratlar-1
Calero, Henri & Oskam, Bob/ Toplantilardan zaferle cikmanin yollari
Wambaugh, Joseph/ Parilti siginak
Ekinci, Soysal/ Yikintilar altinda
Russell, B/ Yasantim
Özer, Erdogan/ Melez zaman
Fitzgerald, Scott/ Ne hos bir cift
Dincmen, Kriton/ Hiclikte randevu
Oflazoglu, A. Turan/ Kösem sultan
Selimoglu, Zeyyat/ Eski defterden yeni deftere
Séguéla, Jaques/ Anneme reklamci oldugumu söylemeyin, o beni bir genelevde piyanist saniyor!
Günyol, Vedat/ Orman isirsa
Yasar, Niyazi/ Anlayana...
Baser, Ertugrul/ Fer
Uncular, Betül/ Ses duvarindaki generaller
Ruhi Suya Saygi
Souss, Ibrahim & Elpeleg, Zvi/ Israil - Filistin Diyalogu
Keyder, Caglar/ Dünya ekonomisi icinde Türkiye (1923-1929)
Düder, Baha & Ediskun, Haydar/ Güldürü oyunlar-1
Robbins, Harold/ Önce hayaller ölür
Meric, Cemil/ Bir dünyanin esiginde
Perincek, Dogu/ Stalin'den Gorbacov'a
Gökduman, Diyap/ Seni yakarim
Besikci, Ismail/ Der Wert des individuellen Klagerechts Unter dem kolonialismus
Zetterlund, Ingegerd & Sven/ Meraqa li ser Fîlê
Zetterlund, Ingegerd & Sven/ Meraqa li ser Zirafê
Filistin'de zafer tarlalari-Intifada dersleri
Yildiz, Hasan/ Asiretten ulusalliga Kürtler
Ferho, Medeni/ Mahpusluk gercegim
Karwanî, Sîrwan/ Dastan-î Kure û Kiche
Cemil Pasa, Ekrem/ Muhtasar hayatim
Sonsuz, Gülderen/ Buzuldan hayaller
Celik, Selahattin/ Agri Dagini tasimak
Kürt Solu tartisiyor
Boynukara, Cemal/ Cok gec olmadan
Kutlay, Naci/ Ittihat - Teraki ve Kürtler
Nesin, Aziz/ Nah kalkiniriz
KKP IV. Kongre Belgeleri
Özgören, Hicri A./ Bedeli ödenmistir
Mühlestein, Hans/ Proleter ütopya ve marksist hümanizm
Sener, Mehmet Serif/ Adini koyamadim
Hayaloglu, Yusuf/ Gözleri intihar mavi
Polat, Edip/ Devletsiz ülkeden izdüsümler
Uygur, Cetin/ Dinazorlarin krizi - degisim ve sendikalar
Erdem, Ibrahim/ Sürgün meyveye durdu
Författaren Dr Ismail Besikci skriver om incidenten på en kurdisk nättidning Kurdistan Post:
Bir Koli Kitabın Serüveni
Goran ve Karin Isveç’te yasiyorlar. Kitapla, arsivle yakindan ilgileniyorlar.
Kürt Kütüphanesi kurmaya çalisiyorlar. “Sara Distribution”,
Goran’in, 1987 de kurdugu, bugüne kadar gelistirdigi “Kürt
Kitabevi”nin adidir.
Kitapla, kitaplikla ilgilendikleri için, Goran’la tanismamiz kolay
oldu. Internet araciligiyla zaman zaman haberlesiyoruz. 2007 sonlarindaki bir
yazismamizda, Goran bana, “Ismail Agabey, bende fazla olan bazi kitaplar
var. Türkçe kitaplar. Çogu da Türkiye’de basilmis.
Eger istersen bu kitaplari koli yapip sana göndereyim” dedi. Goran,
kitapla, dergiyle, arsivle ilgili oldugumu biliyor. Yurt disindan Türkiye’ye
kitap kolisi göndermenin çok zahmetli bir is oldugunu biliyordum.
Bu bakimdan, “zahmet olur” diye karsi çiktim. Fakat Goran
israr etti. “Zahmet olmaz, hemen bir koli kitap göndereyim Ismail
agabey, bende bu kitaplardan fazla var. “ dedi. Birkaç gün
sonra da gönderecegi kitaplarin listesini gönderdi.Bu kitaplardan
bazilari sunlar:
Bekir Özgen, Düsünce, Özgürlük, Laiklik;
Julius Fowles, Daragaci Önünde; Abdülkadir Budak,
Imzasi Gül; Hifzi Topuz, Konuklar Geçiyor;
Ayhan Aktar, Kapitalizm, Az Gelismislik ve Türkiye’de küçük
Sanayi; Iskender Özturanli, Baris ve Özgürlük;
Agathe Cristie, Dogu Ekspresinde Cinayet; Korkut Boratav,
Iktisat ve Siyaset Üzerinde Aykiri Yazilar; Arif Bas,
Köy Enstitüsü Yillarimla Anilarim; Hraçya
Koçar, Özlem; Erhan Bener, Bürokratlar
I; Vedat Günyol, Orman Isirsa; Ruhi Su’ya Saygi;
Çaglar Keyder, Dünya Ekonomisi Içinde Türkiye
(1923-1928); Refik Durbas, Menzil; Cemil Meriç,
Bu Dünyanin Esiginde; Dogu Perinçek, Stalin’den
Gorbaçov’a; Aziz Nesin, Nah Kalkiniriz;
Muammer Yasar, Pasalar Politikasi…
Bunlar gibi 80’e yakin kitap. Bu kitaplar arasinda, Naci Kutlay’in,
Ittihat-Terakki ve Kürtler, Hasan Yildiz’in, Asiretten
Ulusalliga Dogru Kürtler; Kürt Solu Tartisiyor; Ekrem Cemil
Pasa’nin, Muhtasar Hayatim, Medeni Ferho’nun Mapusluk
Yillarim; Selahattin Çelik’in Agri Dagi’ni
Tasimak, Edip Polat’in, Devletsiz Ülkeden Izdüsümler…
gibi kitaplari da var. Listede, Ismail Besikçi’ni, Almanca’ya
çevrilen bir kitabi da görülüyor. Ayrica iki Almanca kitap
daha var. Listede birkaç tane de Kürtçe kitap var. Goran,
19 Ocak 2008’ de gönderdigi e-postada, kitaplarin listesini bu sekilde
belirtmisti. Goran bir adres vermemi, kolinin bu adrese gönderilecegini
belirtiyordu. Bir arkadasimin yayinevini adres olarak gösterdim.
Goran, kitap kolisinin 8 Subat 2008 de Isveç’te postaya verildigini
belirten bir e-posta daha gönderdi. “Bu koli eline geçince
sana baska koliler de gönderecegim” diyordu. Isveç’ten
Türkiye’ye kitap kolisi göndermekle ilgili bu olgulara kisaca
deginmeyi, süreci ana hatlariyla dile getirmeyi yararli görüyorum.
1.19 Subat 20008’de, PTT’den, “Gümrüklü
maddeler haber kagidi” aldim. Haber kagidinda, Isveç’ten
bir koli geldigi, kolinin agirliginin 14 kilo 500 gram oldugu belirtiliyordu.
Koliyi kisa zamanda almam isteniyordu.
2.Gümrüklü maddeler, Yenimahalle girisinde,
Esref Bitlis Caddesi’ndeydi. Posta Isleme Merkezi’nin bir bölümüydü.
22 Subat’ta buraya gittim. Koli benim huzurumda açildi. Memurlar,
“kitaplari emniyete gönderecegiz, sakincali olup olmadiklari incelenecek”
dediler. “Telefonunuzu birakin, neticeyi bildiririz.” Telefon numarasini
biraktim, oradan ayrildim. Orada ayrilinca Goran’a, bir e-posta gönderdim.
Ogün olanlari kisaca anlatarak, yeni bir koli daha göndermemesini
rica ettim. Bu bölümlerde is takip etmenin çok zor oldugunu
belirtmeye çalistim.
3.Iki hafta kadar sonra, Posta Isleme Merkezi, Gümrüklü
Maddeler bölümü beni aradi. Incelemeni yapildigini söyledi.
Gittim. Görevliler, iki kitabin yasak kapsamina girdigi için emniyet
tarafindan alindigini, geriye kalanlarin bana verilebilecegini söylediler.
“Fatura ibraz edin, gümrük vergilerini ödeyin, koliyi alin”
dediler.
Kitaplarin armagan oldugunu, bunun için fatura falan olmadigini anlatmaya
çalistim. “Bu mallari Isveç’deki bir sirketten, yayineviniz
adina istemissiniz, fatura olmali, fatura yoksa, Isveç’deki sirketten
isteyin” dediler. Yayinevim, sirketim falan olmadigini, bir arkadasimin
yayinevini adres olarak gösterdigimi anlatmaya çalistim. Fatura
konusunda israrli oldular. “Faturayi ibraz edin, gümrük vergilerini
ödeyin, koliyi alin…”
4.Fatura gösteremeyecegimi, Isveç’ten de
isteyemeyecegimi söyledim. “O zaman kitap kolisi Isveç’e
geri gönderilsin” dedim.
5.“Koliyi geri gönderemeyiz, çünkü
içinden iki kitap eksik. Onlar emniyette. Onlari geri isteyemeyiz”
dediler. Benim için çok zor sikintili bir durumdu. Birbuçuk
saate yakin bir süre orada kaldim. Müdürlere danistilar, baska
görevlilere sordular. “Iki kitabin, inceleme sonunda emniyet tarafindan
alindigini biliyorum, bu konuda imza da olabilir. Böylece koli geri gönderilebilir”
dedim. Oradaki bazi görevlilerinde yardimiyla, gümrüklü
maddeler evrakinin birinin arkasina, “Iki kitap, inceleme sonunda, yasak
kapsaminda görülerek emniyet tarafindan alinmistir” ibaresini
yazarak imzaladim.
Koli, Isveç’e, Goran’a geri gönderilecek. Posta Isleme
Merkezi’nde Gümrüklü Maddeler bölümünde
birbuçuk saat kadar kaldim. Sözünü ettigim imzadan sonra
oradan ayrildim. Olup bitenleri Goran’a kisaca bildirdim.
6.14 Nisan 2008 de, Goran’dan e-posta aldim. Kolinin
Isveç’e geri geldigini, postaneden aldiklarini söylüyor.
Bir kitap kolisi, iki aya yakan bir süre, Isveç-Türkiye arasinda
seyahat etmis oldu.
* * *
Bana kolinin verilmesi çok makul bir olaydi. Fatura istemeden, gümrük
vergilerinden söz etmeden bir koli kitabin verilmesi yanlis bir is olmazdi.
Çünkü bu kitaplar armagandi. Kitaplar özel kütüphaneye
konulacakti. Armagan için fatura istemek dogru degildi. Bu çok
makul isin olumlu sonuçlanmamasi benim için bir hüzündür.
Türkiye için ise süphesiz olumsuz bir durumdur. Bana bu koli
verilmedi, ama, araya bir kisi koyarsaniz, bu gibi kurumlarda, yanlis isleriniz,
yanlis istemleriniz bile olumlu sonuçlanabiliyor.
Türkiye, demokratik bir devlet degil. Buna ragmen demokratik ilkelerin
egemen oldugu Avrupa Birligi’ne katilmak istiyor. Bunun için, Avrupa
istedi diye, bazi demokratiklesme paketleri hazirliyor. Yürekten bir istek
olmadigi için, zihniyet degismedigi için, bunlar da demokratiklesmeyi
saglayamiyor. Demokratiklesmeyse, paketlerle, gerçeklestirilecek bir
süreç degildir. Demokratiklesme, köklü bir zihniyet degisikligini
devlet ve hükümet yönetim kademesinde ve toplumda, demokratik
bir zihniyetin gelisimini gerekli kilar. Buysa, Türkiye’ye çok
uzaktir. Demokratiklesememenin en önemli nedeni, Kürt sorunu konusunda
demokratik bir zihniyete, saglikli bir zihniyete sahip olamamaktir. Türkiye’nin
yönetim kademesinde birinci derecede belirleyici ve yönlendirici olan
asker-üniversite-yargi ittifaki, Kürt sorunu konusunda demokratik
bir zihniyete, saglikli bir zihniyete sahip degildir. Bu ittifak, sorunu, bastirmadan
ve kök kaziyarak çözümden yanadir. Bu süreçte,
Avrupa’nin, Avrupa devletlerinin iki yüzlü politikalarina da
deginmek gerekir. Avrupa Birligi, Avrupa Konseyi gibi kurumlar, “teröre
karsi çikiyorum” diye, devlet terörüne sinirsiz destek
vermekte, Kürtlere yapilan baskilari hos karsilamaktadir. Kürtler,
Kürt toplu olmaktan dogan haklarini elbette, isteyecekler, savunacaklardir.
Öyle bir istemin baski altinda tutuldugu bir yerde demokrasi yeseremez,
gelisemez.
Ismail Besikçi
Serborîya Kolîyeka Kitêban
Goran û Karîn li Swêdê dimînin. Bi kitêban
û arşîvkirinê re ji nêzîk ve mijûl dibin.
Hewl didine xwe da ku kitêbxaneyeke kurdî ava bikin. “Sara Distribution”
navê vê “Kitêbxaneya Kurdî” ye ku Goranî
li sala 1987an ava kiriye û heta îro pêşde biriye.
Ji ber ku bi ktêban û kitêbxaneyan re mijul dibe, lewre hevnasîna
min û Goranî bi hêsanî çêbû. Carînan
em bi rêya Înternetê name ji hev re dişînin. Di sala 2007an
de, bi rêya nameyekê Goranî ji min re got, “Kek Îsmaîl,
hindek kitêbên zêde li gel min hene. Kitêb bi zimanê
tirkî ne. Gelekê wan jî li Tirkîyê çap
bûne. Ger tu bixwazî ez dikanim bikim kolîyekê û
ji te re bişînim.” Goran dizane ku bala min li ser kitêb û
kovar û arşîvan e. Min dizanîbû ku ji welatên
derve bo Tirkîyê şandina kolîyên kitêban gelek
muşkile ye. Ji vê çendê min got “dê zehmet bibe”
û min nexwest. Lêbelê Goranî înad kir. Got, “Zehmetîya
çi, kek Îsmaîl, ez ê tavilî bo te kolîyek
kitêb bişînim, li nik min ji van kitêban gelek hene.”
Çend roj bi şûn de jî lîsteya kitêbên ku
dê bişandanan ji min re sand. Hindek ji van kitêban ev in:
Bekir Özgen, Düşünce, Özgürlük, Laiklik
Julius Fowles, Darağacı Önünde
Abdülkadir Budak, İmzasi Gül
Hifzi Topuz, Konuklar Geçiyor
Ayhan Aktar, Kapitalizm, Az Gelişmislik ve Türkiye’de Küçük
Sanayi
Iskender Özturanli, Barış ve Özgürlük
Agathe Cristie, Doğu Ekspresinde Cinayet
Korkut Boratav, İktisat ve Siyaset Üzerine Aykırı Yazılar
Arif Bas, Köy Enstitüsü Yillarımla Anılarim
Hraçya Koçar, Özlem
Erhan Bener, Bürokratlar - I
Vedat Günyol, Orman Isırsa, Ruhi Su’ya Saygı
Çaglar Keyder, Dünya Ekonomisi İçinde Türkiye
(1923-1928)
Refik Durbas, Menzil
Cemil Meriç, Bu Dünyanin Eşiginde
Dogu Perinçek, Stalin’den Gorbaçov’a
Aziz Nesin, Nah Kalkınırız
Muammer Yasar, Paşalar Politikası
…
Herwekî vana 80 tene kitêb.. Di nav van kitêban de, kitêbên mîna Ittihat-Terakki ve Kürtler ya Nacî Kutlayî, Aşiretten Ulusalliga Dogru Kürtler û Kürt Solu Tartisiyor yên Hesen Yildizî, Muhtasar Hayatim ya Ekrem Cemîlpasayî, Mapusluk Yillarim ya Medenî Ferhoyî, Agri Dagi’ni Tasimak ya Selahedîn Çelîkî, Devletsiz Ülkeden Izdüsümler ya Edîb Polatî û hîn gelekên din hebûn. Di lîsteyê de kitêbeka Îsmaîl Besîkçî ya ku bo almanî hatîye wergerandin jî dixuye. Dîsa, du kitêbên almanî yên din jî hene. Goranî, di e-maila ku li roja 10 rêbendan 2008 de bo min şandibû de lîsteya kitêban bi vî awayî dîyar kiribû. Goranî dixwest ku ez navnîsanekê bidimê da ku bisîne vê navnîsana hanê. Min navnîsana weşanxaneya hevalekî xwe jê re sand.
Goranî e-maileka din jî şand ku têde dîyar dikir li
roja 8ê sibata 2008an kolîya kitêban li Swêdê
daye posteyê û digot “Pistî ku ev kolî bikeve
destê te ez hîn kolîyên din jî ji te re bisînim.”
Ez ê bi kurtasî bala xwe bidim ser dîyardeyên derbareyê
ji Swêdê bo Tirkîyê sandina kolîyeka kitêban
de, ger xalên bingehîn yê vê prosesê aşkera bibin
dê sûdewar be.
1.Di roja 19 sibat 2008 de “Kaxizê xeberdarkirina
ji malên ku di gumrukê re derbas dibin” ji PTT (Posta-Telefon-Telgiraf)
kete destê min. Di vê kaxizê xeberdarkirinê de dihat
dîyarkirin ku ji Swêdê kolîyek hatiye, giranîya
kolîyê 14 kîlo û 500 gram e. Dihate xwestin ku divê
ez di demeka kurt de biçim kolîyê bigrim.
2.Gumrukxane li pêsîya Yenimahalle, li kolana Esref
Bidlîs bû. Besek ji Navenda Rêvebiriya Postayê bû.
Ez roja 22ê sibatê çûm wir. Kolîyê li ber
çavê min vekirin. Memûran got, “Em ê kitêban
bisînin asayîsê bê hela kitêbên qedexebûyî
di nav de hene yan na”. Gotin “Tu numreya telefona xwe bide me,
em ê te xeberdar bikin.” Min numreya telefona xwe da û ez
ji wir derketim. Pistî ku ez ji wir vegerîyam min bo Goranî
e-mailekê sand. Min bi kurtasî behsa serborîya wê rojê
kir û min rica kir ku kolîyeka din nesîne. Min da zanîn
ku di van besên wisa de sopandina karekî wisa gelek zehmet e.
3.Du hefte pasê, Besa Gumrukê ya Navenda Rêvebiriya
Postayê li min gerîya. Da zanîn ku sextîkirina kitêban
temam bûye. Ez rabûm çûm. Wezîfedaran bi min
dan zanîn ku du kitêbên qedexebûyî di nav de ne,
lê ew dikanin yên din bidine min. Gotin “faturayê îbraz
bike, baca gumrukê bide, kolîya xwe bigre.”
Min hewl da xwe ku ez bibêjim kitêb tev dîyarî ne lewre
faturaya wan nîn e lê wan got “We vî malî li ser
navê wesanxaneya xwe ji sirketeka (kompany) Swêdê xwestiye,
lewre divêtê fatura hebe, ger fatura nîn be, ji sîrketa
Swêdê bixwazin.” Min hewl da xwe ku ez bidin zanîn çi
sîrketek yan jî wesanxaneya min nîn e, min navnîsana
wesanxaneya hevalekî xwe nîsan daye. Wan derbareyê faturayê
de înad kir. Gotin, “faturayê îbraz bike, baca gumrukê
bide, kolîya xwe bigre…”
4.Min da zanîn ku ez nikanim fatura nîsan bidim
û nikanim ji Swêdê jî bixwazim. Min got “Hingê
kolîya kitêban bila bo Swêdê bête vegerandin.”
5.Gotin, “Em nikanin kolîyê bisînin
bo Sêwêd, ji ber ku du kitêb jê kêm in. Ew li
asayîsê ne. Em nikanin wan pasde bixwazin.” Bona min rewseka
zehmet û cihê acizîyê bû. Bi qasî nîv
saetekê ez li wir mam. Bi mudir sêwirîn, ji hinde wezîfedarên
din pirsîn. Min got, “Ez va dizanim ku di encama sextîkirinê
de du kitêb ji aliyê asayîsê ve hatine girtin, hingê
di vê behsê de îmzayek jî dikane têr bike. Û
bi vî awayî dê kolî pasde bête sandin.”
Bi alîkarîya hindek wezîfedaran li pist ewraqeka malên
gumrukê de îbareya “Du kitêb pistî sextîkirinê
ji alîyê asayîsê bi hinceta ku qedexe ne dest li ser
hatiye danîn.” nivîsand û îmze kir.
Kolî dê bo Swêd ji Goran re bête sandin. Ez bi qasî
saet û nîvekê li Besa Gumrukê ya Navenda Rêvebiriya
Postayê mam. Pistî ku min ew îmzeya ku behsa wê kir
avête, ez ji wir derketim. Min bi kurtasî behsa van bûyeran
bo Goranî kir.
6.Di roja 14 nîsan 2008 de min ji Goranî bersiv girt. Dida zanîn
ku Kolî vegerîyaye bo Swêd, wan ji postexaneyê girtiye.
Kolîyeka kitêban di maweya du mehan de li navbera Swêd û
Tirkîya gestê kiriye.
* * *
Tistê maqul ew bû ku kolîyê bidana min. Heke bêyî ku fatura bixwazin, bêyî ku behsa baca gumrukê bikin, kolîya kitêban bidana min dê ev nebûya karekî sas. Çunke ev kitêb dîyarî bûn. Dê ev kitêb di kitêbxaneyeka taybet de bihata bicihkirin. Ne rast e ku meriv bona dîyarîyê fatura bixwaze. Ev karê gelek maqul ku wisa bi nebasî hate encamdan, bona min bû sedemê xemgînîyê. Bona Tirkîyê jî, bêguman rewseka ne bas bû. Kolîyê nedan min, lê ger meriv yekî têxînê navberê, di sazîyên wisa de, karên we yên sas, xwestinên we yên sas jî dikanin bi awayekî erînî bêne encamdam.
Tirkîye ne dewleteka demokratîk e. Digel viya dîsa jî
dixwaze besdarî Yektîya Ewropayê ku nirxên demokratîk
têde serdest in bibe. Ji lewre, bona ku Yekîtîya Ewropayê
wisa xwestiye, hinde pakêtên demokratîkbûnê amade
dike. Ji ber ku ne ji dil, ji ber ku hismnedî naguhere, lewre ev pakêt
demokratîkbûyînê bi xwe re naynin. Demokratîkbûyîn
jî, ne ew proses e ku bi rêya pakêtan pêk were. Demokratîkbûyîn,
tenê dikane bi rêya ji binî ve guhertina hismendîyê
ya di nav qedemeyên dewlet û hukûmetê de, herwisa, di
encama ji binî ve guhertina hismendîyê ya di nav civakê
de mumkin bibe. Ev jî, li Tirkîyeyê gelek zehmet e. Grîngtirîn
sedemê demokratîze nebûnê jî ev e ku derbareyê
Pirsa Kurd de hismendîyeka demokratîk, hismendiyeka tendurist nîn
e. Di qedemeya rêvebirina Tirkîyê de ji ber ku îttîfaqa
artês-unîversîte-dadgehê ligel hev di bilindtirîn
radeyê de xwedî sîyan û dîyarker e, lewre derbareyê
Pirsa Kurd de hismendîyeka demokratîk, hismendîyeka maqul
çênabe. Ev îttîfaq layengirê pelixandina pirsê
ye, dixwaze koka kurdan bîne û wisa pirsê hel bike. Di prosesê
de divêt meriv bala xwe bide ser polîtîkayên durû
yên Ewropa û dewletên Ewropayê jî. Sazîyên
mîna Yekîtîya Ewropayê, yên mîna Konseya
Ewropayê, li ser navê “em li dijî terorê ne”
pistgirîyeka bêsînor didin terora dewletê, bi xwesbînî
li zilma ku li ser kurdan tê mesandin temase dikin. Helbet dê kurd
berevanîya mafên xwe yên ku ji kurdbûna wan çêdibin
bikin, dê van mafên xwe bixwazin. Ger li welatekî daxwazên
wisa bêne palaxtin, meriv nikane bibêje ku dê li vî
welatî demokrasî çêbibe û pêsde here. (Wergêr:
Rosan Lezgîn)
Med Ismail Besikci, 2006 Angora
