ZAZALAR
Batılı Kaynaklarda (1800s)
İşgalci-asimilasyoncu türklerin, ermenilerin
ve bu son zamanlarda da farsların/parseklerin
zazaları başka bir ulusmuş gibi gösteren çabalarla
kürdleri inkar ve yoketme politikalarını çürüten dilbilimsel/antropolojik çalışmalar

Home  |  Destpêk  |  Ana Sayfa

 

 

 

1878'de Le Temps (Paris) gazetesinde, Berlin Konferansı sırasında, Türkiye'den gönderildiği belirtilen uzun bir mektupta Erzurum vilayetinin demografisinden bahsedilirken, Kürdlerin: "1. Torunlar, 2. Reayalar, 3. Zazalar" olarak üç sosyal gruptan oluştuğu yazar.

 

ANGÅENDE ZAZA NATIONALISM:

Några individer blend kurderna påstår numera att de är zaza och inte kurd. Helt plötsligt har både, turkarnas och persernas makthavare börjat lägga till ordet "zaza" när de räknar upp det etniska beståndet i Kurdistans geografi. Det finns även en del kurder bland jesidierna som börjat påstå att de inte är kurder. Det löjliga är att de säger detta på sitt modersmål kurdiska. Tidigare sa man om faili kurderna och om lorerna och om den kurdiska shebek stammen samma sak; Att de minsan intre är kuder och de är perser, osv. Enligt dessa är zaza-dialekten ett separat språk från kurdiska och den kurdiska zaza-stammen är en egen nation för sig själv. Det var Ebubekir Pamukcu (1946-1991) som senast på 1990-talet spred dessa separatistiska idéer om att den kurdiska zaza-stammen bör vara en egen nation. Tidigare har vissa tyska militära offiverare likt de engelska militära officerare gjort liknande påståenden med hjälp av en vis del av egna publikationer från de gångna decennierna. Alla dessa påståenden härstammar från de ansträngningar att dela kurderna för att lättare hörska och söndra dem. Som sagt att det ör helt uppenbart att zaza patriotism och nationalism är någonting konstgjort och har sina rötter i Kurdistans delnings- och koloniseringshistoria. Kurderna och Kurdistan som lämnades statslöst och utan någon politisk status 1923 vid efterkrigsförhandlingarna i Lausanne, delades och lämnades till några nykonstruerade/omkonstruerade regionala stater i Mellanöstern. Dessa nya nationer ägnar stor ansträngning åt att splittra och härska över kurderna genom att tydliggöra och fördjupa kurdiska religiösa motsättningar- och stamolikheter. Att hävda den kurdiska stammen Zazas som om den vore en egen nation, som om det vore ett annat folk än kurderna bygger på dessa ansträngningar från dessa regionala stater.


Kurderna har en mycket gammal kultur där Kurdistan utgör en stor och vidsträckt geografi som skapat en mycket stor social mångfaldsstruktur när det gäller folkstammar och språklig och religiös diversitet. Ett naturligt resultat av Kurdistans enorma geografi och sociala isoleringar i historien finns det idag hundratals kurdiska stammar och dussintals kurdiska språkliga dialekter.

Kurdistan är också ett multireligiöst samhälle. Kurderna är indelade i fem olika religioner: jesidism, judendom, zaroastrism, kristendom och islam. De koloniala staterna som nämns ovan vill använda dessa olikheter hos kurderna för att splittra och sönderdela kurderna och införliva den politiskt och socialt splittrade kurdiska befolkningen i sin egen nation.

Här är en sammansättning av de västliga källorna om den konstgjorda zaza nationalismen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rus coğrafyacı ve etnograf Petr Petrovich Nadezhdin, Kafkasya coğrafyası ve halklarını konu aldığı 1891 tarihli kitabında kürdleri tanıtırken #Zazaca'dan da bahseder:

"Kürt dili, İrani diller grubuna aittir ve iki kısma ayrılır: Kurmancî ve Zaza."

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dilbilimci ve arkeolog Richard Lepsius, 1863'te yazılı olmayan dillerin alfabelerine yönelik hazırladığı kitabında, #Zaza kürdçesi ile ilgili bir bölüme de yer vermiştir. ...

C. R. Lepsius (1863), "Kurd (Zaza Dialect)", Standard Alphabet for Reducing Unwritten Languages... p.136-137

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

İngiltere'nin Erzurum konsolosu James Brant, 1838 yılındaki gezi ve incelemelerini haritalandırarak aktardığı 1840 tarihli makalesinde #Zazaki konuşulduğu bilinen Gezin'den ("Kizin"/Xarpêt) bahsederken, "Ağaçlar arasındaki kürd köyüne geldik. Köyde 35 kürd ailesi var." der

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

İngiliz diplomat, coğrafyacı-arkeolog Charles W. Wilson'un 1895'te yayımladığı "Handbook for Travellers..." kitabında Kürtlerin Kurmanci ve #Zaza diye iki diyalekti konuştukları ve Zazaca konuşan kürdlerin Dersim, Harput, Muş ve Diyarbekir vilayetlerinde yaşadıkları belirtilmiştir

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1857'den beri bölgede bulunan ve 1878-1893 arası Harput'ta Fırat Koleji (Amerikan Misyoner Okulu) idareciliği yapmış amerikalı misyoner Crosby H. Wheeler ve eşi Susan A. Wheeler, 1876'da yayımladıkları kitapta kürdlerin Kurmanci ve Zaza kürdçelerini konuştuklarını belirtmişlerdir

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ünlü arkeolog-antropolog Ernest Chantre, 1890-1894 yılları arasında çeşitli milletleri incelediği antroplojik araştırmalarını kitaplaştırmış; Kürtlerle ilgili bölümde, #Zaza, Êzidî, Kîkan, Milan, Rojkî, Celalî, Burukî gibi çeşitli kürd boy ve aşiretleri ayrı ayrı incelemiştir. ...
SEANCE DU 7 NOVEMBRE 1896

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Britanya'nın Kürdistan konsolosu ve arkeolog J.G.Taylor, gezi ve bilimsel incelemelerini haritalandırarak aktardığı 1865 tarihli makalesinde Hani'den bahsederken; Nêrib'de "Zaza Kürtçesinin" konuşulduğunu, Kürdistan'ın doğu- güneyinde ise ''kurmanci lehçesinin konuşulduğu''nu aktarır

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Amerikan baptist "Missionary" dergisinde yayımlanan 1864 tarihli "Kürt Kabileleri" raporunda ''Osmanlı'nın doğusunda yaşayan Kürtlerin, Zaza ve Kurmanc ile Kızılbaş'' olmak üzere üç gruptan oluştuğu; Kızılbaşların Zazaki-Kurmanci konuştukları yazılmıştır.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fransız arkeolog ve antropolog Ernest Chantre (1843-1924), 1881'de çıktığı bilimsel gezisinde Mezopotamya, Kürdistan ve Kafkasya'da C. Barry ile birlikte birçok fotoğraf çekmiştir. Bunlardan bir kısmını "Kurdes Zazas" (Zaza Kürdleri) adıyla yayımlamıştır

 

 

 

 

 

 

 

Bu kitap 1865 yılında tarihçi ve filolog Dr.Friedrich Müller tarafından yazılmıştır. Kürd diliyle ilgili çok önemli bir kitap. Dimilkî/kirdkî/zazaki'nin kürtçe'nin bir lehçesi olduğu bu eski dilbilimsel eserde de dile getirilmiştir.

 

 

 



GRANBUHA

 

 

 

 


Foundation For Kurdish Library & Museum