Thea Oljelund , Hästen Från Kurdistan
![]() |
![]() |
''Den bördiga halvmånens område har sedan gammalt varit berömt för sin textilindustri. ”Innan sidenet kom från Kina och bomullen från Indien, vävarna från detta område har haft ett ständigt behov av ull, och ull kom från de ’kurdiska’ fåren. I främre Asiens städer hade man också behov av det ’kurdiska’ fårköttet. Så spelade kurderna en viktig roll i Främre Asiens ekonomiska liv – som dess djuruppfödare. Den rollen torde de tidigt ha kommit att spela. Det var kanske de som införde hästen hos assyrierna en gång. Och hästen uppföder de i viss mån fortfarande''.
Svenning, Carl-Elof, Politisk tidskrift, CUF, januari 1964, om de moderna kurdiska herdestammarna.
Svenning, Carl-Elof. Främre Orienten: Från Babylon till Baghdad. Stockholm: Natur & Kultur, 1982. (första upplagan: 1944)
1800
Pêşbirka hespan a li Ewrûpayê sed sal berê
Hespên Kurdistanê jî di pêşbirkê de bûn
GOG ÇOKAN --- Kürder ve polo oyunu Kürdçe'de /Gog-Çokan/ denir ve bu oyun kürdler için en önemli spor oyunlarından biriydi ve elbette tehlikeli bir spordur ve riskler içerir. Sultan Selahaddin'in babası Necmeddin Eyüp, bu oyunu oynarken attan düşerek bu spor nedeniyle hayatını kaybetti. İbn Kesir diyor ki: Sultan Selahaddin el-Eyyubi polo oynamakta iyiydi. 1682 yılında vefat eden Osmanlı seyyahı Evliya Çelebi, Sayahatnameh adlı kitabında kürdler arasındaki bu oyunu detaylı bir şekilde anlatmaktadır. Bu oyun aynı zamanda kürdsüvari kuvvetlerine yönelik bir askeri tatbikattı. Osmanlı seyyahı Evliya Çelebi (1611-1682), Siyahatnamah adlı kitabında Bitlis Kalesi'ne üçüncü ziyaretinde Kürtler arasında polonun canlı bir tasvirini sunar. Çelebi, Şeref Han Camii yakınındaki Çogan Sarayı'nı gördüğünde, buraya gelip çogan ve dörtnala hünerlerini sergileyen "Ruzki" kabilesine mensup atlı askerleri gördü. Polo muhteşem bir manzaraydı ve cesareti, sabrı ve biniciliği sınamak için harika bir fırsattı. Bazen asaların ıskalayıp atın bacaklarına çarptığı ve zavallı midillinin ya da kısrağın topallamasına neden olduğu oluyordu. Ama atlar o kadar iyi eğitilmişlerdi ki, kedilerin farenin peşinden koşması gibi topu kovalıyorlardı. Oyun aynı zamanda mükemmel bir askeri tatbikattı, ancak bazen top için gerçek, kanlı bir savaşa dönüşüyordu. Oyunun bitiminden sonra, iki takımdan birinin topu kendi kalesine kaç kez götürebileceği, üzerinde anlaşılan bir sayıya göre, örneğin beş veya on olarak sayılır. Kürd şairleri bu oyunu şiirlerinde kullanmışlardır. Şair Molla El Cezeri şöyle diyor: Li ber Cokan u kasoyan Ji derba Turk u Hindoyan Hakkari'li Ahmede Xani ise (1651-1707) aşk destanı "Mem û Zîn burada oyunun terimlerinin bayramdaki aşıkları tarif etmek için şaşırtıcı bir şekilde kullanıldığını görüyoruz. Khani diyor ki: Bazıları çıplak ayaklı, bazıları ise başı açık. Ayaklar raket gibidir ve kafalar top gibidir; yani başları neredeyse ayaklarına değecek kadar alçaktırlar. XANİ, Prens Zaidin'in av gezisini anlatırken şunları söylüyor: Bastonların yanında tokmaklar taşıyıp geyiklerin boynuna atıyorlardı. Khani, Mem'ın en yakın arkadaşı Tacdin ve iki erkek kardeşinin Prens Zaidin'den, Zain'in sevgilisi Mem'ı hapishaneden serbest bırakmasını isteme çabalarından bahsettiğinde, Tacdin bir elçi gönderir ve o da prense Tacdin'den alıntı yaparak şunları söyler: Dördümüzün (Tajdin, kardeşleri ve Mam) kafaları onun iradesinin tokmağının önünde top gibi KÜRD edebiyatında sıkça hem genel anlamda hemde metafor olarak kullanılmıştır. |
Den bördiga halvmånens område har sedan gammalt varit berömt för sin textilindustri. ”Innan sidenet kom från Kina och bomullen från Indien, vävarna från detta område har haft ett ständigt behov av ull, och ull kom från de ’kurdiska’ fåren. I främre Asiens städer hade man också behov av det ’kurdiska’ fårköttet. Så spelade kurderna en viktig roll i Främre Asiens ekonomiska liv – som dess djuruppfödare. Den rollen torde de tidigt ha kommit att spela. Det var kanske de som införde hästen hos assyrierna en gång. Och hästen uppföder de i viss mån fortfarande''.
Carl-Elof Svenning (1904-1984)
Svenning, Carl-Elof, Politisk tidskrift, CUF, januari 1964, om de moderna kurdiska herdestammarna.
Svenning, Carl-Elof. Främre Orienten: Från Babylon till Baghdad. Stockholm: Natur & Kultur, 1982. (första upplagan: 1944)
/... Kurdistans hästar är några av de bästa hästarna vad gäller storlek och form..... / Hästarnas historia - utgiven 1809 och skriven av John Lawrence
Ursprunget till legenden om den bevingade hästenVi finner att muslimernas profet red på en bevingad häst under natten mellan Isra och Miraj. Denna berättelse är välkänd i islamisk tradition. Men den bevingade hästen förekommer också i andra folkgrupper och religioners mytologier. Det finns till och med ett kurdiskt politiskt parti i västra Kurdästan Rojava vars symbol är en bevingad häst. Men varifrån kommer egentligen denna sägen? När man granskar boken "Riddarna av Chassis på Cypern" som gavs ut år 1886 och omfattar 266 sidor, nämner författaren tydligt att den bevingade hästen är en kurdisk legend från Kurdistan. Författaren till boken är den tyske poeten och dramatikern Werner Friedrich Ludwig Zacharias Werner, som gick bort 1823. Kurdiska hästar: Styrka, myt och kulturKurdistan har i tusentals år varit hem åt robusta och uthålliga hästraser, däribland den legendariska "Jaf-hästen", som härstammar från de mäktiga Jaf-stammarna i södra och östra Kurdistan. Dessa hästar var kända för sin styrka, intelligens och lojalitet – och användes både i krig och till långa resor genom bergig terräng. I kurdisk folklore förekommer ofta berättelser om hästar som inte bara var riddjur, utan nästan besjälade följeslagare – med mänskliga egenskaper, moralisk känsla och till och med förmågan att känna sorg. En särskilt mytologisk figur i kurdisk tradition är "Şêrê aspî" (den vita hingsten), som ofta dyker upp i epos och folksagor som symbol för frihet, motstånd och övernaturlig kraft. I vissa versioner av dessa berättelser har hästen vingar, kan tala och hjälper hjälten att undkomma fara – vilket sannolikt kan vara ett ursprung till legenden om den bevingade hästen. Många äldre jesidiska och zerdâştî texter innehåller också symbolik där hästen förbinder jorden med himlen, precis som i legenden. Utöver sin mytiska betydelse har den kurdiska hästen också haft en central roll i historiska arméer. Under mediska imperiets tid, var kurdiska kavallerienheter högt värderade – inte minst för att deras hästar var snabba, uthålliga och kunde manövrera i svårt bergsterräng. Än idag, i delar av Kurdistan, bevaras traditionen av hästtävlingar och festivaler som firar denna del av den nationella kulturen. Hästen är inte bara ett djur i kurdisk historia – den är en del av själen.
Historisk och vetenskaplig dokumentation om kurdiska hästar.
Paris Horse Club skriven 1891 av någon A. Aroemer
Kurdiska hästens historia och berömmelseUrsprung och fysiska egenskaperKurdiska hästen (känd som Hespê Kurd) härstammar från bergsområdena i Irans västra Kurdistan – främst Zagrosbergen – vilket format den att bli robust och mångsidig Den håller sig oftast mellan 140–155 cm, har kraftiga ben, grov päls och en kompakt muskulatur. Den utmärker sig särskilt med tåliga hovar som klarar obanad terräng utan skoning
Historisk roll och kulturell betydelse
Nuläge och framtid
Vetenskapliga studierEn njursäll genomgång av genetiska analyser visar att den kurdiska hästen har högre genetisk diversitet än både persiska fullblod och anglo-arabiska (thoroughbred), vilket är positivt för bevarandearbetet
MÅNGA FRÅN VARANDRA OBEROENDE
|